Jag var på ett seminarie med en kollega förra veckan. På Kompetensmässan. Hade inga direkta förväntningar. Vare sig låga eller höga.
Ämnet var bra och intressant (företagskultur) men strunt i det. Det är framförandet som tog mig med storm. Det var en föreställning på fullt ös i två timmar. Vi satt som tända ljus, trollbundna av personliga (knäppa) historier som anknöt till allvaret i ämnet. Skrattade så vi hade kramp i magen. Vi gjorde knasiga dans-moves i bänkarna utan att ifrågasätta varför (ses 8.20 in i Ledarnas film).
Ett koncept, ja – men gör om det, den som kan :-).
Länk till YouTube-film från Ledarna (ett annat seminarie än det jag var på).